top of page
Writer's pictureKrister Svensson

Vad betyder Salutogent perspektiv och vad är KASAM?


Salutogent perspektiv och KASAM


Salutogent perspektiv

Det salutogena perspektivet fokuserar på faktorer som främjar hälsa och välbefinnande, snarare än på vad som orsakar sjukdom (patogenes). Detta perspektiv, utvecklat av den israeliske sociologen Aaron Antonovsky, betonar att hälsa är en dynamisk process och att individens egna resurser och styrkor spelar en avgörande roll i att upprätthålla och förbättra hälsa.

Centrala aspekter av ett salutogent perspektiv inkluderar:

  1. Resurser och styrkor: Fokuserar på individens och omgivningens resurser och styrkor som bidrar till hälsa.

  2. Hälsofrämjande strategier: Implementerar strategier och aktiviteter som främjar både fysisk och psykisk hälsa.

  3. Delaktighet och meningsfullhet: Uppmuntrar engagemang och delaktighet i beslut och aktiviteter som påverkar individens liv.

  4. Positiv miljö: Skapar stödjande och positiva miljöer som främjar välbefinnande.


Känsla av sammanhang (KASAM) är ett centralt begrepp inom det salutogena perspektivet. Det beskriver hur människor upplever sin tillvaro som begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM är starkt kopplad till god hälsa och välbefinnande.


KASAM består av tre komponenter:

  1. Begriplighet: Upplevelsen av att världen är begriplig, förutsägbar och strukturerad. Det innebär att individen känner att de kan förstå och förklara händelser i sitt liv.

  2. Hanterbarhet: Upplevelsen av att ha tillräckliga resurser för att möta livets krav och utmaningar. Det innebär att individen känner att de har de färdigheter och stöd som behövs för att hantera situationer.

  3. Meningsfullhet: Upplevelsen av att livet har en emotionell och motiverande innebörd. Det innebär att individen känner att det är värt att investera tid och energi i livets utmaningar och aktiviteter.

Implementering av salutogent perspektiv och KASAM

För att implementera ett salutogent perspektiv och stärka KASAM i olika sammanhang, såsom på arbetsplatser eller inom hälsofrämjande arbete, kan följande strategier användas:

1. Öka begripligheten

  • Tydlig kommunikation: Säkerställ att information och instruktioner är klara och lättförståeliga.

  • Utbildning och träning: Ge möjlighet till kontinuerlig lärande och kompetensutveckling för att medarbetare ska förstå sina arbetsuppgifter och sammanhang.

2. Stärka hanterbarheten

  • Resurser och stöd: Förse medarbetare med de verktyg och resurser de behöver för att utföra sitt arbete effektivt.

  • Stödjande ledarskap: Ledare bör vara tillgängliga och erbjuda hjälp och vägledning när det behövs.

3. Fördjupa meningsfullheten

  • Engagemang och delaktighet: Involvera medarbetare i beslutsprocesser och låt dem påverka sina arbetsuppgifter.

  • Erkännande och uppskattning: Ge regelbundet positiv feedback och erkänn ansträngningar och framgångar.

Praktiska exempel

  • Feedback-samtal: Genomför regelbundna samtal där medarbetare kan ge och få feedback, diskutera sina upplevelser och behov samt identifiera områden för förbättring.

  • Utvecklingsprogram: Implementera program för kontinuerlig utveckling och utbildning för att stärka medarbetarnas färdigheter och karriärmöjligheter.

  • Hälsofrämjande aktiviteter: Erbjud aktiviteter som främjar både fysisk och psykisk hälsa, som träningspass, mindfulness-sessioner eller teambuilding-aktiviteter.

  • Flexibla arbetsförhållanden: Ge medarbetare möjlighet till flexibla arbetstider och distansarbete för att bättre kunna balansera arbete och privatliv.


Genom att integrera ett salutogent perspektiv och främja KASAM kan organisationer skapa en miljö som stöder medarbetarnas hälsa, välbefinnande och engagemang, vilket leder till ökad produktivitet och trivsel.






6 views
bottom of page