Vad är ett salutogent perspektiv?
Begreppet salutogenes utvecklades av sociologen Aaron Antonovsky. I stället för att enbart fråga vad som orsakar problem och ohälsa frågar man också vad som hjälper människor att hantera belastningar, använda sina resurser och röra sig mot hälsa.
Det salutogena perspektivet ersätter inte kunskap om risker, symtom eller svårigheter. Perspektiven kompletterar varandra. Vi behöver kunna se det som inte fungerar och samtidigt upptäcka de resurser, relationer och sammanhang som kan göra situationen mer möjlig att påverka.
Vad betyder KASAM?
KASAM står för känsla av sammanhang. Socialstyrelsen beskriver det som i vilken utsträckning en person upplever tillit till sin förmåga att möta motgångar. Modellen består av tre delar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
- Begriplighet: Jag förstår vad som händer, vad som förväntas och hur saker hänger ihop
- Hanterbarhet: Jag har resurser, stöd och handlingsmöjligheter som motsvarar kraven
- Meningsfullhet: Det finns något som känns viktigt nog att engagera sig i
Begriplighet – gör situationen möjlig att förstå
Inom boendestöd, LSS och psykiatri kan begriplighet stärkas genom tydliga överenskommelser, förutsägbarhet och information som är anpassad efter personen. Det räcker inte alltid att personalen tycker att planen är tydlig – den behöver också vara begriplig för den som tar emot stödet.
- Vad ska hända, när och varför?
- Vilka personer är inblandade och vilket ansvar har var och en?
- Hur kan informationen göras mer konkret, visuell eller återkommande?
Hanterbarhet – anpassa krav och tillgång till stöd
Hanterbarhet handlar inte om att någon ska klara allt själv. Frågan är om kraven går att möta med de resurser som faktiskt finns: egna förmågor, hjälpmedel, relationer, personalstöd, tid och fungerande rutiner.
Stöd som tar över för mycket kan minska handlingskraften, medan för höga krav kan leda till misslyckanden och uppgivenhet. Ett salutogent arbetssätt söker en nivå där stödet gör deltagande möjligt och där personens egen förmåga får utrymme.
Meningsfullhet – utgå från personens egna skäl
En insats kan vara logisk för verksamheten men ändå sakna mening för personen. Meningsfullhet växer när den enskilde får vara delaktig, kan påverka mål och ser en koppling mellan det som görs och något som är viktigt i det egna livet.
Det innebär inte att varje uppgift måste kännas lustfylld. Men personen behöver så långt som möjligt förstå varför ansträngningen är värd att göra och få stöd att formulera mål som känns egna.
KASAM som reflektionsmodell i arbetsgruppen
KASAM kan användas i handledning utan att bli ett test eller en etikett på personen. Arbetsgruppen kan i stället granska sitt eget stöd: Gör vi situationen tydligare? Finns rätt resurser? Har personen reell delaktighet och ett begripligt mål?
- Vad i situationen är oklart eller oförutsägbart?
- Vilka resurser finns redan och vilka saknas?
- Vems mål arbetar vi mot?
- Hur kan vi förändra stödet utan att sänka förväntningarna på personens möjligheter?
KASAM är ett perspektiv – inte hela förklaringen
KASAM kan ge ett användbart språk för reflektion, men modellen förklarar inte allt och ersätter inte professionella bedömningar, individuella behovsanalyser eller evidensbaserade insatser. Socialstyrelsen påpekar också att förekomsten i Metodguiden inte innebär att myndigheten rekommenderar metoden.
Styrkan ligger i frågorna modellen öppnar: Vad gör livet och vardagen mer sammanhängande för just den här personen – och hur kan verksamheten bidra utan att ta över?
Källor och vidare läsning
NÄSTA STEG
Handledning inom vård, boendestöd, LSS & psykiatri
Jag erbjuder handledning och utbildning för personal, samordnare och chefer. Hör av dig så pratar vi om verksamhetens behov, gruppens situation och ett lämpligt upplägg.