Transformation, är en identitet, inte ett mål

I en värld där roller, titlar och kompetenser förändras snabbare än någonsin, tror jag inte längre att transformation är ett mål vi kan “checka av”. Transformation är inte en punkt på en lista. Transformation är en identitet.

Inte “jag blev klar”, utan “jag är någon som utvecklas, lär om och vågar släppa gamla versioner av mig själv”.

Kanske är den viktigaste kompetensen framåt inte vad vi kan – utan vår förmåga att kontinuerligt bli någon ny. Men om vi blir nya – vem är vi då? Kan vi bli nya och förändras, samtidigt som en del av oss faktiskt är densamma?

Här blir frågan om att känna sig själv central. För vad är det egentligen att känna sig själv? Handlar det om att skala av allt brus, att lyssna inåt, att ha någon form av balans i livet – både i hälsa och i mental stabilitet? Och vad betyder det i praktiken?

Att känna sig själv handlar inte om att vara färdig. Det handlar om att ha kontakt med sin kärna. Att ha en känsla för sina kärnvärderingar, sina största kvaliteter, vad som får en att må bra och vad som får en ur balans. Det handlar också om att våga fundera över vem man vill bli, hur man vill leva och vad man vill skapa i sitt liv – samtidigt som man har fullt upp med att prestera, leverera, skapa, anpassa sig och “hänga med”.

I allt detta kan det egentligen vara så att det viktigaste inte är att ha alla svaren, utan att vi överhuvudtaget stannar upp och reflekterar över frågorna. Att vi ställer frågor till oss själva. Att vi vågar söka både inåt och utåt. Att vi vågar be om hjälp, vågar visa oss sårbara, vågar riskera att blotta oss.

Det är kanske viktigare än någonsin att vara modig och ärlig mot sig själv – och att klara av att ha fel. För att ha fel är en del av livet. När det gäller utveckling, transformation och förändring finns det egentligen inget ”fel” i meningen att du måste hamna i ett färdigt fack. Det finns inga färdigdefinierade rutor där du måste passa perfekt. Det är du som upptäcker vem du är och vem du håller på att bli.

Och då kanske det viktigaste faktiskt är just att upptäcka. Att våga ha fel. Att vara ärlig. Att kunna säga: “Jag gjorde fel. Jag vill göra annorlunda nästa gång. Hur gör jag då? Har jag lärt mig något – och vad är det i så fall? Hur uppfattade min omgivning mig?”

Att också vara ärlig med att hur andra uppfattar dig aldrig kan vara “fel” – det är deras upplevelse. Om du vill att de ska uppfatta dig annorlunda, behöver du göra annorlunda. Du kan inte styra andras inre värld, bara ditt eget beteende. Du kan inte ha prestige i transformation och förändring och samtidigt förvänta dig ärlig utveckling.

Men mitt i all denna förändringsvilja finns också något annat viktigt: du behöver veta vad du inte vill förändra. Det som är ditt innersta. Det som du vill att människor ska se, även om de inte alltid gillar det. För alla kommer inte att gilla det. Det är inte meningen.

Att utvecklas på riktigt är omöjligt om du försöker ge alla det de vill ha. Om du samtidigt vill uppfattas som ärlig och tydlig, behöver du en tydlig kärna – och den kärnan måste vara din. Inte andras förväntningar, inte samhällets ideal, inte en polerad version av dig själv som bara finns till för att bli omtyckt.

Så ja, transformation är viktig. Kanske viktigare än någonsin. Men lika viktigt är att vara trogen sig själv. Det gör att förändringen, transformationen, faktiskt kräver något av dig. Den kommer inte av sig själv. Den är inte friktionsfri. Den kommer att vara jobbig. Det ligger i sakens natur. Även om du tycker om utveckling, även om du upplever att du har lätt för förändring, så kommer vissa steg att skava. Vissa insikter kommer att göra ont. Vissa sanningar om dig själv kommer du helst inte vilja se.

Frågan är då: hur vill du göra med ditt liv?

Vill du utmana dig? Vill du förändras – inte bara för att du “måste”, utan för att kunna leva det liv du faktiskt vill leva? Vill du våga göra de förändringar som krävs för att du ska närma dig den person du innerst inne vet att du är?

Förändring är nödvändig, det vet vi. Men frågan är större än så: vill – och vågar – du göra de förändringar som krävs för att leva det liv du verkligen vill leva?

Det är den frågan du är svaret skyldig.