Utredning. Vem vill arbeta med det?

Jag fick frågan: Utredning – vem vill arbeta med det? Anledningen till att jag också arbetar med familjebehandling och som terapeut i utredningar är enkel. Jag vill, om möjligt, använda min erfarenhet och kunskap för att hjälpa familjer – men också förhindra att negativa spiraler och beteenden fortsätter så långt som jag har sett att de ibland gör. Det finns människor som förlorar allt i missbruk.

När jag säger allt, menar jag: partner, barn, jobb, lägenhet, pengar, stolthet, värdighet – och sin egen person. Och vissa gör det flera gånger.Det finns en möjlighet att bryta spiraler och destruktiva beteenden.

Jag vill dela med mig av den erfarenhet och kunskap jag har om familjer som levt i missbruk, negativa beteendemönster, psykisk ohälsa och hotfulla relationer.

Jag kan naturligtvis inte förändra allt själv, men jag kan bidra med det jag har. Det viktigaste är att finnas där för de barn som växer upp under sådana förhållanden – barn som bara vill få leva med sina föräldrar och önskar att deras föräldrar ska finnas där för dem.

Det är också väldigt intressant, för man lär sig oerhört mycket om mänskliga relationer och hur det är att leva.

Om det är något jag har lärt mig, så är det att den existentiella ångesten och de utmaningar som det innebär att vara människa finns i alla samhällsgrupper – och det är något vi alla delar, mer eller mindre. Vi hanterar dem på olika sätt och har olika mentala förutsättningar att klara av dem.

Det är oerhört givande. De allra flesta vill vara bra föräldrar och de allra flesta älskar sina barn och vill göra det bästa de kan för dem. Men ibland saknas kunskap och förutsättningar – och då behöver man hjälp.

Att arbeta med det här är bara en liten del av det jag gör. Men allt hänger ihop och har sin grund i vad det innebär att vara människa – och hur vi kan hitta redskap för att skapa ett liv vi verkligen vill leva. Men också för att kunna finnas där för dem som älskar oss och behöver oss.