Känslor – mellan rädsla och kärlek

Jag har alltid varit intresserad av vad som egentligen styr våra handlingar. Länge trodde jag att det var tankarna – att det gick att tänka sig till ett bättre liv. Och på många sätt stämmer det. Men ju mer jag har arbetat med människor (och mig själv), desto tydligare har det blivit att känslorna alltid kommer först.

Vi tänker ofta efter att vi har känt. Tankarna försöker förstå det som redan har hänt inuti oss. Det är därför det ibland kan kännas som om vi förstår något logiskt – men ändå inte får ihop det känslomässigt. Det är som att kroppen vet något som huvudet inte hunnit ikapp.

Tankar, känslor och KBT

Inom KBT talar man ofta om att våra tankar påverkar känslor, som i sin tur påverkar våra handlingar. Det är sant – våra tolkningar styr mycket av hur vi mår. Men lika sant är att det ibland är känslan som kommer först.

I vissa situationer hinner kroppen reagera innan vi har formulerat en enda tanke. Hjärtat slår, magen knyter sig, andningen förändras – och först sen börjar tankarna försöka förklara vad som händer. Det här är särskilt tydligt vid starka känslor som rädsla, skam eller kärlek.

KBT handlar därför inte bara om att ändra tankar – utan om att förstå samspelet mellan tanke, känsla och handling. Ibland behöver vi arbeta kognitivt, ibland emotionellt, och ofta med båda.Att förstå vilken del som styr just nu – tanken eller känslan – är i sig ett viktigt steg mot självinsikt.

Rädslans kraft

Rädsla är en av våra mest grundläggande känslor. Den finns där för att skydda oss. Men i vardagen handlar den sällan om livsfara – utan om något mycket mer subtilt: rädslan för att inte vara tillräcklig, att bli bortvald, att göra fel, att visa vem vi egentligen är.

Rädslan försöker hjälpa oss att överleva. Men den kan också hålla oss fångna. Den gör oss små, anpassade, och får oss att undvika de situationer som faktiskt skulle kunna föra oss framåt.

När vi börjar se vår rädsla i ögonen – inte som en fiende, utan som ett barn som är rädd – händer något. Den slutar styra i det tysta. Den får ett namn, en form. Och då kan vi börja välja något annat.

Kärlekens djup

Kärlek är rädslans motpol. Det är inte bara känslan av att tycka om någon – det är kraften som gör oss levande. Kärlek gör oss öppna, mottagliga och sårbara. Den kräver mod, för den kan inte kontrolleras.

Att leva med kärlek som drivkraft är inte att alltid känna sig lycklig. Det är att välja öppenhet, även när man är rädd. Att våga visa vem man är, även när det skaver.

Många människor längtar efter kärlek, men skyddar sig mot den på samma gång. Vi vill känna värme men undviker att bli berörda. Vi vill bli sedda men gömmer oss. Och just där, i den konflikten, uppstår mycket av vår inre kamp.

Att hantera känslor – inte kontrollera dem

När jag möter människor i samtal ser jag ofta hur mycket energi som går åt till att försöka inte känna. Vi flyr in i arbete, prestation, relationer eller tankar – allt för att slippa stillheten där känslorna kommer ikapp.

Men känslor som vi inte vill känna försvinner inte. De väntar. De hittar andra vägar – genom oro, stress, trötthet eller oförklarlig tomhet.

Att hantera känslor handlar inte om att bli av med dem, utan om att förstå dem. Att våga sitta kvar i känslan tills den berättar vad den vill säga.

Mellan rädsla och kärlek

Det finns en enkel men djup fråga som jag ofta återvänder till:Handlar mitt nästa steg om rädsla – eller om kärlek?

Rädslan stänger. Kärleken öppnar.Rädslan vill skydda. Kärleken vill förstå.Rädslan säger: tänk om jag förlorar.Kärleken säger: tänk om jag vågar.

Och någonstans där, i det ögonblick vi slutar fly från våra känslor och istället möter dem med nyfikenhet, börjar livet på riktigt.

💡 Faktaruta: Så ser KBT på tanke–känsla–handling

• Grundmodellen: Situation → Tanke → Känsla → Beteende → Konsekvens.

• Viktigt tillägg: I starka reaktioner (t.ex. rädsla, skam, kärlek) kan känslan komma först och tanken formuleras efteråt.

• Praktiken i terapi:

  1. Identifiera vad som styr nu – tanke eller känsla.

  2. Validera känslan (“det är rimligt att du känner så”).

  3. Justera tanke eller beteende, beroende på vad som är mest hjälpsamt.

• När tankearbete hjälper: Vid snabba, dömande eller katastroftankar.

• När känsloarbete hjälper: När kroppen redan är igång (hög affekt) – då fokusera på andning, närvaro och att låta känslan klinga av.

• Värden som kompass (ACT-influerat): Fråga dig: “Om jag väljer kärlek och öppenhet här, vilket litet steg tar jag?”

• Enkel modell:Känsla ↔ Tanke ↔ Beteende ↔ Konsekvens – det är en cirkel, inte en linje.

  
  

Reflektionsfrågor:

• Vad vill den här känslan skydda dig från?

• Vad blir priset om du lyder rädslan?

• Vilket minsta steg uttrycker kärlek just nu?

  
  

📚 För dig som vill läsa mer

Det jag beskriver här vilar på flera etablerade psykologiska teorier och terapiformer som har utvecklats under de senaste femtio åren.Om du vill fördjupa dig, kan du börja här:

• Aaron T. Beck (1976) – Cognitive Therapy and the Emotional Disorders.Grunden till den klassiska KBT-modellen: hur våra tankar påverkar känslor och handlingar.

• Antonio Damasio (1994) – Descartes’ Error.Neurologiska studier som visar att kroppen och känslan ofta reagerar före tanken.

• Joseph LeDoux (1998) – The Emotional Brain.Förklarar hur hjärnans “snabbvägar” till amygdala kan aktivera känslor innan vi hinner tänka.

• Steven C. Hayes (1999) – Acceptance and Commitment Therapy.En modern utveckling av KBT som betonar närvaro, acceptans och värderad handling.

• Marsha M. Linehan (1993) – Skills Training Manual for Treating Borderline Personality Disorder.Grunden till DBT – ett sätt att träna känsloreglering, acceptans och balans mellan förnuft och känsla.

• Leslie Greenberg (2011) – Emotion-Focused Therapy.Visar hur förändring sker när vi möter, förstår och omformar våra känslor – inte när vi trycker undan dem.