Mod är att känna, och bära och bli buren

Många tror att styrka handlar om att bita ihop, köra på och inte lyssna på sina känslor. Men det är en missuppfattning. För mig är verklig styrka något helt annat.

Stark är inte den som trycker undan det som känns. Stark är den som vågar möta sina känslor, se dem i ögonen och förstå vad de vill säga. Känslor är inte farliga – de är signaler. Rädsla kan visa att något är viktigt. Ilska kan visa på en gräns som behöver sättas. Sorg kan visa att du förlorat något värdefullt. Glädje kan visa att du är på rätt väg. Att ignorera känslor är som att köra bil utan att titta på instrumentpanelen – det funkar en stund, men förr eller senare kör du slut på bränslet eller riskerar att gå sönder.

Jag har själv gjort resan i ett liv där jag inte har kunnat känna, än mindre hantera mina känslor och lyssna på dem. Till slut var det oundvikligt för mig att stanna upp och ta hand om min största rädsla. Mig själv. Jag tog hjälp. Och arbetet pågår än idag – varje dag och i varje ögonblick. För att jag vill bli stark nog att bära mig själv, möta mig och också våga bli buren. Bara då kan jag på riktigt bidra och finnas där för andra.

Så vad gör man med den här kunskapen? För mig handlar det om att stanna upp och börja lyssna. Att våga vara nyfiken på sig själv: Vad är det jag känner just nu? Vad säger det mig om vad jag behöver eller vad som är viktigt? När jag lär mig att tolka mina känslor får jag också verktyg att välja mina handlingar mer medvetet. Det är skillnaden mellan att reagera automatiskt och att agera med klarhet.

Och hur får man den här kunskapen? Genom övning. Genom att våga vara närvarande i sina känslor istället för att springa ifrån dem. Genom reflektion, genom samtal och ibland genom stöd utifrån. För mig är det en resa – att lära känna sig själv på djupet och bygga en styrka som inte handlar om att stänga av, utan om att leva öppet och ändå hålla i ratten.

Du hjälper andra genom att hjälpa dig själv. Var dag, varje ögonblick som du vågar stå kvar.

Styrka är alltså inte att inte känna. Styrka är att känna fullt ut – och ändå kunna stå stadigt.

Hur definierar du styrka och hur tar du dit?